Historia

Lite för den historieintresserade.

ÅRTAL AV VIKT FÖR FOLKET I GRÄSGÅRD.

Sammanställt av Carl-Gustaf Holdar.

1000-talet byggs en träkyrka i Gräsgård.

1100-talet ersätts träkyrkan med en stenkyrka.

Ölandsalnen av 52 cm längd började användas. Den gamla Ölands-alnen var 47 cm lång.

1139 är Gisle biskop i Linköping och ledare för Ölands prästerskap.

1200-talets början. Kalmar uppstår och blir kommersiellt centrum i området. Ölänningarnas ekonomiska självständighet försvagas för all framtid.

1281 Stadga för Öland utfärdad av kung Magnus Ladulås. Varje bonde skulle utgöra skatt med korn, 4 spann om 14 tum av det mått som på svenska kallades mund; smör 4 mark av den större Öländska vikten; vidare av varje skeppslag gemensamt 8 mark penningar enligt den götaländska mynträkningen 16 penningar/örtug; för köpav oxar, får och fisk till borgen; vidare skulle åtta bönder tillsammans prestera ett lass ved på sommaren och ett på vintern. Därtill kunde extra uppbörd krävas, om kungen personligen infann sig på ön.

1290 redigerades Östgötalagen, tillämpad på Öland.

1315 tillerkänns bl.a. Öland hertig Valdemar. Hertiginnan Ingeborg blir i nästan ett halvsekel bosatt på Borgholms slott (änka efter 1318). Fogdestyre.

1335 avskaffades träldomen.

1350 Digerdöden. ”Blottat på människor liknade Öland snarare en ödemark” (Abr. Ahlqvist).

1361 anföll danska kungen Waldemar vid midsommartiden Öland och anställer slakt på folket.

1456 Öland plundras av dansk här.

1517 Öland plundras åter av danskar.

1537 på hösten vistas Gustav Vasa på Öland.

1542 drogs Ölänningarna med i Dackeupproret. Två av Gustav Vasas fogdar dödades. Alla öns präster sades vara anhängare till Dacke, men ingen rannsakades efter upproret. Däremot fick kyrkoherdarna Olof och Lars i Gräsgård böta för hor. Erik ölänning var Dacke-kapten, som sen bytte sida.

1563 sjöslag utanför södra udden mellan svenskar och danskar. Båda ländernas flottor illa åtgångna.

1569, Johan III:s andra regeringsår, kommer djurgårdsinrättningen till stånd. Utökade restriktioner och kontroll under de följande kungarna innebar ytterligare svårigheter för Ölänningarna.

1593 sammankallade hertig Karl (Karl IX) de förnämsta och lärdaste av prästerskapet i riket till Uppsala möte. En av dessa var kyrkoherde Nikolaus Johannis i Gräsgård. Det var slutpunkten för katolicismen här.

1605 påbjöds ett alnmått för hela riket, den svenska alnen, som var 59 cm lång. Den gällde till 1878, då metersystemet infördes.

1611 kom Öland under danskarna. Kommendanten i Borgholm placerade ut sitt manskap, så att varje bonde måste hysa en dansk ryttare och två knektar. Men Gustav II Adolf, 16 år gammal, ”återtog landet med tillhjälp av dess innevånare.

1613 kom Johannes Laurentius som kyrkoherde till Gräsgård och fann att både kyrka och prästgård var i total avsaknad av inventarier efter att danskarnas framfart. Även altaret var i grunden förstört.

1638 inrättades Kungl. Lantmäteriverket och en systematisk uppmätning och kartläggning av Ölands byar kom igång året därpå.

1653 byggdes Karl X Gustavs mur i Ottenby.

1676 den 1 juni sjöslag utanför södra Öland. Amiralsskeppet ”Kronan” gick till botten. Svenska flottan försattes i stridsodugligt skick.

1677 på Böndagen den 12 augusti landsattes danskar från Färjestaden och norrut, holländare från Kastlösa och Stenåsa till Ottenby. I Gräsgårds kyrka tog holländarna allt av värde. Plundringen pågick till oktober. ”Öland var alldeles utblottat”.

1680 anläggs örlogsstationen i Karlskrona. Öland indelas i båtsmanshåll med 2 båtsmanskompanier. Norra motet med 125 man och Södra motet med 127 man.

1688 fastställs, att kaplanerna skall tilldelas bohemman. Komministerboställen med andra ord.

1697 genomförde Kvarnkommissionen inventering, ”rannsakning” om Ölands kvarnar. I Gräsgårds socken fanns enligt denna sammanlagt 21 väder- och vattenkvarnar.

1700 börjar Karl XII:s krig med lyckosam början i Narva och undergång 1709 i Poltava.

1701 framförs i Kungl. Brev, att skatteförsäljning av kronogårdar skulle befordra landets odling genom övergång i självägande bönders händer.

1710 dör 32 barn i mässlingen i Gräsgårds församling. I december samma år tar pesten 157 personer och i januari året därpå 151. Sjukdomen avtog i februari och mars 1711. Totalt antal döda i Gräsgård mer ån 344. Pesten tog av hela Ölands befolkning uppskattningsvis hälften.

1718 förbjuds husbehovsbränning.

1719 och 1720 härjade ryssar de svenska kusterna, ett led i kriget efter Karl XII:s död 1718. Extra utskrivning av båtsmän på Öland. Sammanlagt uppges 520 Öländska båtsmän ha dött dessa två år.

1721 slutligen fred. Öland hade ödehemman i stort antal efter pest och krig. Inflyttning av torpare och bönder från Småland, de slog sig ner som öbor under Kronan på ödegårdarna.

1741 – 1743 Hattarnas krig med Ryssland. Smittosamma sjukdomar och svält ”året 1741 härjade rödsoten. Flera hushåll utdog i denna förfärliga smitta”. (Abr. Ahlqvist). Rödsot (dysenteri) är en tarmsjukdom. Avföringen riktig, slemmig och blodblandad. Smittan fick spridning under krigen mer än annars. Ett botemedel som rekommenderades var brännvin, blandat med olika örter anis, kvanne, stensötans rot och gentiana. Rödsoten var ett återkommande gissel.

1747 husbehovsbränning blir fri. Hemmansklyvning tillåts ned till 1/16 mantal.

1752 kunglig förordning som stadgade att broar på allmän väg skulle byggas av sten.

1753 almanacksreform. Februari månad sista dag är den 17, som följs av den 1 mars. Året avkortas med 11 dagar. Den 18-28 februari stryks alltså 1753. Exempel: ”Kronan” gick under 1 juni 1676, skulle i nya almanackan ha varit 20 maj. Sak samma med Linnés ankomst till Öland den 1 juni 1741, som har betydelse för hans uppgifter om blomningen.

1756 husbehovsbränning förbjuds på grund av spannmålsbrist.

1758 Gräsgårds kyrka får sin höga spira.

1760 potatis introduceras genom hemvändande soldater och båtsmän från Pommern.

1773 föranstaltar landshövding Carl Rappe om jordrannsakning med påtryckningar på bönderna om vägförbättringar. Denna jordrannsakning följdes av flera. Det gällde förutom broar, snöskottning och plogning av vintervägar.

1788 – 1790 Krig ”Det finska fälttåget”. Ölands Frikår bildas till försvar av Ölands stränder. Vårdkasarna och strandvakten förnyas.

1789 den 26 juli sjöslag vid södra udden. Svenska flottan mest ryktbara linjeskepp ”Dristigheten” ledde då ett anfall på den ryska flottan. ”Dristigheten” ledde också svenska flottan vid utbrytningen i Finska viken, Viborgska gatloppet, året därpå.

1790 Kungl. Förordning om skatteköp. Kronohemman blir kronoskatte och kronobönder blir självägande.

1798 friare brännvinsbränning, s.k. arrendebränning tillåts och superiet ökar våldsamt. Orsak: Man hade upptäckt, att potatis kunde användas till brännvin och odlingen tog fart.

1800 stadgas att brännvinspannans storlek ska vara proportionell mot gårdens storlek.

1801 Kungl. Djurgårdsinrättningen upphör. Lättnader hade långt dessförinnan successivt införts utan att vara formellt stadgade.

1803 vallväxter. Timotej och Ängskämpe. Intresset för naturlig äng minskar.

1811 bildas Hushållningssällskapet ”för lanthushållningens främjande” i Kalmar län.

1814 utmarksdelning förbereds genom att Utmarkskommittén tillsätts. Utmarksdelningen var i stort sett avslutad efter fem år.

1841 förbjuds stockstraff i kyrkan.

1846 Bengt Holmström anställs som Gräsgårds första lärare. Näringsfrihet genomförs i Sverige, vilket öppnar möjligheter för etablering av handelsbodar på landet.

1850 den 24 oktober invigs den första skolan i Gräsgård. 1967 lades skolan ned.

1855 förbjuds skampålen för ”uppenbara skrift och kyrkoplikt”. Men den påstås ha använts i Ås i mannaminne.1863 den sedan medeltiden tillämpade sockenstämman ersätts av kommunalstämma.

1867 upphör husbehovsbränning av brännvin. Det blir teleförbindelse med fastlandet.

1867 – 1869 missväxt och hungersnöd.

1873 genomfördes guldmyntfot i Sverige och myntsorten blev kronor och öre.

1878 utfärdades kungörelser om metersystem och nytt viktsystem, men det dröjde med genomförandet i praktiken, särskilt på Ölands landsbygd.

1879 visas de första moderna järnplogarna från Öfverum och Norrahammar på en lantbruksutställning i Kalmar.

1894 mejeri i Gräsgård.

1896 lantmäteriförrättning för Råbäckens och Överbäckens kanalföretag, som genomfördes under en tioårsperiod därefter.

1908 första betkampanjen vid Mörbylånga sockerbruk.

1910 järnvägen öppnas för trafik.

1918 Spanska sjukan, en influensasjukdom, med dödlig utgång.

1924 den första traktorn i Gräsgård, hos Erik Pettersson i Kvinsgröta.

1927 läggs den första elkabeln i Kalmarsund mellan Öland och fastlandet.

1929 började en depression med arbetslöshet, mycket låga priser på jordbruksprodukterna och kreditsvårigheter. Förbättringen lät vänta på sig några år.

1934 elektrifiering i Gräsgård. För Össby dröjde det till 1936.

1939 började andra världskriget. Inkallelser, ransoneringar, minsprängningar mm.

1940 bildades Hemvärnet.

1944 övergår den allmänna väghållningen till staten. Därefter försvann ”vägskatt” från debetsedlarna.

1945 FRED.

1947 kommer jordbrukets mekanisering igång, sen tillgång på oljor och bensin förbättrats.

1958 läggs mejeriet ned.

1961 den 30 september gick sista tåget från Gräsgård. Därmed ändrades postföringen till lantbrevbärarlinje från Ventlinge, 1973 från Degerhamn.

1991 läggs Mörbylånga sockerbruk ned.